Rädda Kiviks skola.
Gullviva, nattviol och johannesnycklar är fridlysta i Sverige, men inte barnen. Barnen sitter på gamla telefontrådar och avlyssnar alla samtal och en dag skriver de ut vår skam och skuld i världens längsta berättelse.
Kivik är inte blott det enda ortsnamnet i Sverige som är en palindrom, utan därtill lägger den unika platsen ena kinden mot havet och den andra mot Stenshuvuds nationalpark. Kiviks hjärta har formen av ett äpple.
Skolan är aortan, den stora kroppspulsådern som pumpar syrerikt blod mellan barnen och deras föräldrar med hjälp av lärarna. Den första skoldagen i barnens liv har stora ögon och den varar livet ut.
Här måste finnas en skola för barnen och framtiden. Ansvaret vilar på politikerna i kommunen. Unga familjer flyttar dit små och stora tempel för lärdom, kunskap och undervisning finns. De kommer inte längre än till sina egna hjärtan.
Fattigdomen i en stad, by och trakt bör inte i första hand räknas i pengar, ty människans hopp och tro inför framtiden kan inte avgöras i kommunens budget och i en större skala inte heller i bruttonationalprodukten.
Kiviks Musteri är ett begrepp för näringsrik dryck i Sverige. Äpplet i Kivik mognade och skördades långt innan den amerikanska multijätten Microsoft visade bettet i sin digitala frukt i datorvärlden.
Äppellundarna i Kivik med omnejd saknar sin like i Sverige. Det byggs nya hus här just nu. Satsningen med de vackra bostäderna invid Kungagraven var och är en succé.
Kiviks marknad lär ha uppstått när Hansan etablerade sig i Kivik för att köpa upp sill, salta och sedan sälja vidare ut i Europa. Den är således betydligt äldre än alla politikers anfäder.
Äppellundarna, musteriet, nationalparken och kungagraven finns kvar i Kivik och det bör även skolan vara. Tre av Sveriges mest berömda och bemärkta författare har sökt sig hit, nämligen Ulf Lundell, Klas Östergren och Björn Ranelid och två av dem är bofasta här sedan många år tillbaka.
Det är inte möjligt att på en vetenskaplig grund avgöra om kvaliteten på undervisningen av en klass med tio elever blir eller är sämre än vad den är i en grupp med tjugo eller tjugofem barn på olika stadier i en grundskola.
Det finns avgjorda för- och nackdelar med bådadera antalen i en klass. Lägg därtill att vissa barn är mogna att börja i årskurs 1 när de är sex år medan andra
kanske borde vänta tills de är åtta. Det är vidare ett faktum att en del flickor och pojkar är födda sent eller tidigt på året.
Många faktorer måste således vägas in när man skall bedöma kvalitet och olika förutsättningar för undervisning i en skola. I en åldersintegrerad skola som har mer än hundra år av anor i Sverige skapas och råder en särskild social atmosfär mellan eleverna.
Trygghet för barn och lärare i skolan och geografisk närhet mellan hemmet och skolan är av vikt när föräldrarna väljer skola för sina barn. En ort och bygd som saknar för- och grundskola är ingen lockelse för unga familjer som står i begrepp att välja en plats att bo på.
Den 13 juni i år var det avslutningsdag för barnen i Kiviks skola. Tre dagar dessförinnan hade föräldraföreningen fått veta av politikerna i Simrishamns kommun att planen är att Kiviks skola skall stängas efter vårterminen 2025.
Barnen visste ingenting om politikernas beslut att lägga ner skolan i Kivik. De var glada och förväntansfulla inför det stundande sommarlovet. Föräldrarna väntade på skolgården. Rektorn hade inte mod och hjärta att berätta sanningen om skolans öde. Hon bad föräldrarna att de skulle samlas i musiksalen.
Vid denna tidpunkt i vårterminens sista andetag fanns det 72 elever i Kiviks skola som fördelats från den så kallade nollklassen till och med årskurs sex. Skolan i Sankt Olof hade två eller tre fler elever än i Kivik.
Dessa två för- och grundskolor finns i den norra delen i Simrishamns kommun. Därtill har Rörum en friskola med elever från årskurs 1 till och med årskurs nio. Där bedrivs undervisningen enligt en Waldorfpedagogik.
Politikernas förslag är att skolan i Sankt Olof skall finnas kvar. Eleverna från Kivik erbjuds från och med höstterminen 2025 plats där. Förskolan i Kivik kvarstår. Tanken är att byggnaden i Kivik skall säljas för bostadsändamål.
Befolkningen i Simrishamns kommun präglas av att det finns betydligt fler äldre människor än yngre som bor där. Barnfamiljer tycks inte ha råd att köpa hus och andra bostäder i denna del av Skåne.
Ekonomiska resurser för dels äldreomsorg och dels förskola och grundskola vägs mot varandra. Hyror för lokalerna beaktas i helhetsbedömningen av kommunens budget.
Det är dock svårt för att inte säga omöjligt att med någorlunda säkerhet bedöma och uppskatta hur många människor som flyttar in till kommunen eller ut under en fem- och tioårsperiod.
I källaren på Kiviks skola finns ett skyddsrum med plats för cirka 75 människor. Byggnaden rymmer även Kiviks Museum i samma våningsplan. I en särskild del av skolgården finns en gymnastiksal med rimliga mått, men det finns inte i Sankt Olofs skola. Där finns inte heller någon slöjdsal. De båda skolorna bör dock inte ställas mot varandra.
En ombyggnad av Kiviks skola till bostäder skulle innebära stora omkostnader. Toaletter, badrum, kök, tvättstugor, förvandling av skolsalar till bostadsrum, andra ytor i lägenheterna och hissar och trappgångar som är anpassade för handikappade personer samt tekniken för vatten, ventilation, sanitet, elektricitet och lösning med uppvärmning medför en ansenlig summa pengar som kräver att investeraren klarar av detta.
En möjlighet att skolan skulle köpas för ett ändamål att använda lokalerna till affärsverksamhet kan betraktas som utesluten, ty det finns inte behov av fler butiker och lokaler för olika näringsidkare i en liten skala i Kivik.
Fallet med nedläggningen av Jonebergs skola i Simrishamn efter vårterminen år 2009 borde avskräcka politiker i kommunen från att önsketänka och rentav gissa på vad det kostar att förvandla en skolbyggnad till bostäder.
Det slutade med att skolan revs och en ny byggnad för äldreboende med namnet Villa Joneberg uppfördes. Det skulle ha blivit ett alltför dyrt projekt att förvandla den befintliga skolan till bostadshus.
Nu skall vi samla och mobilisera alla starka och kloka krafter i Kivik så att skolan får vara kvar. En ort och plats utan ett lärosäte för barnen är som en stympad kropp och ett brustet hjärta.
Om Kivik berövas sin skola, så blir följden ett sår som inte läker. Det blir som en brottsplats och allmänheten glömmer sällan eller aldrig de skyldiga till brottet.
Björn Ranelid, Kivik den 18 juli i nådens år 2024.