Ranelids syn på bedrövelsen

Gullviva, nattviol och johannesnycklar är fridlysta i Sverige, men inte barnen. Bär ditt barn som den sista droppen vatten. Barnmorskan har världens viktigaste yrke, eftersom hon förlöser mänsklighetens framtid.

Därnäst är läkare, sjuksköterskor och lärare omistliga där människor bor och lever. Politiker som sviker de minsta och mest bräckliga liven i världen begår ett brott mot mänskligheten.

Ordet och begreppet Kivik är en palindrom, vilket betyder att det kan läsas fram- och baklänges med samma innebörd. Kivik som ort är ensam om den egenheten i Sverige.

Barnen som har lärt sig att läsa kan leka tittut och kurragömma i själva namnet Kivik. Nu vill ansvariga politiker göra den leken omöjlig, eftersom de vill stänga den enda skolan i byn. De åberopar som det avgörande skälet till den drastiska och obarmhärtiga handlingen att det inte finns tillräckligt underlag med barn som bor i byn och den närmaste trakten där omkring.

Ytterst sett handlar det om den heliga och oskrivna dyrkan av pengar som alltid tillåts hållas högre och för mer än familjernas och barnens behov, ty alla flickor och pojkar vill gå i en skola som finns i närheten till där de bor.

Under mer än åttio år har i olika former av undervisning i den forna folkskolan och den nuvarande grundskolan tillämpats på tusentals platser runtom i Sverige, i byar, glesbebyggda trakter, större och mindre städer.

Alla elever under den långa tidsperioden har inte tillhört åldershomogena klasser; det har funnits åldersintegrerade skolformer som benämnts B-klass, B2-klass och till och med B3-klass.

I särskilt glesbebyggda trakter i Sverige har det varit så att en enda lärare undervisat en klass i vilken eleverna kunde var från sju år till och med fjorton. Det ställde stora och särskilda krav på både läraren och barnen.

En elev i en åldersbestämd klass kan vara ett år yngre än en kamrat så när som på en enda dag. Skillnaderna i mognad och färdigheter i att läsa, skriva och räkna är ofta stora när barnen börjar i den första klassen i grundskolan.

Några flickor och pojkar börjar skolan ett år tidigare än de andra barnen medan vissa får vänta ett år innan de anses vara skolmogna.

Den fullkomligt åldershomogena klassen existerar inte i verkligheten. En elev som kanske behöver gå om en klass behöver inte i onödan utsättas för själslig smärta och social utsatthet bland kamraterna, om hon eller han tillåts gå kvar i samma grupp som de andra eleverna.

Integrationen erbjuder samma ljus- och värmekälla till alla i klassrummet. Forna tiders vedeldade kamin på vintern ersätts med en jämn temperatur året om. Flera åldrar bland eleverna bidrar med de behagliga gradtalen.

Det finns många fördelar med en åldersintegrerad klass på en skola. Det kan handla om kamratskap, social träning och anpassning och att övergången från en åldersgrupp till en annan blir mindre dramatisk än vad som skulle ha varit fallet, om eleverna bytt stadium och klasskamrater.

I Kiviks fall är det av särskild vikt att föräldrar och barn kämpar för att behålla skolan i byn. Betydelsen av en skola spänner ett nät över bygden och i maskorna balanserar den stora arbetsgivaren Kiviks Musteri, Bures Fisk, Kiviks Bygg, Äppelriket, ICA-affären, Kiviks Hotell, Sparbanken, handelshuset Stärkan, Café Annorlunda, Eva på Torget, Pizzerian, Kiviks Måleri, Konsthallen, trädgårdsmästare, bageri med café och vandrarhemmen, men också de mindre och enskilda näringsidkarna i namn av frisörer, bönder, äppelodlare, keramiker, olika hantverkare, konstnärer och författare.

Det finns vissa markörer i en by och trakt som indikerar att dessa förlorar en tro på framtiden. Politikerna fäller in sina vingar och vill inte längre ta dem under sina beskydd.

Barnfamiljer som kanske haft en utsikt att flytta till Kivik väljer en annan plats att bo och arbeta, därför att det inte finns en förskola och grundskola med låg- och mellanstadium.

De flesta barn har en förmåga att anpassa sig på oräkneliga sätt; de hittar kamrater som är litet äldre eller yngre än de själva. De finner trygghet i att bo nära sina klasskamrater och de får inte en sämre undervisning om de skulle tillhöra en klass som är åldersintegrerad.

Fördelarna med den sistnämnda formen väger tyngre än de eventuella nackdelarna. Barnens skoltid är den del av deras liv som tillsammans med familjen utgör den största och viktigaste källan till minnen, förkovran, kunskap, bildning och personlig utveckling i ljuset av kärlek, tillit och trygghet i deras tillvaro under många år.

Alla människor i Sverige är elever i en livslång skola. När barnen i Kiviks skola möttes av det hårda och obarmhärtiga beskedet att läsåret 2025–2026 blir det sista på orten så var det ett svek och en planerad dödsdom för en samlad och förenad kropp med hjärta och hjärna, vilka behöver syrerikt blod från politiker och andra vuxna individer.

Solen över Kivik slocknade den varma dagen och stämningen bland barnen och deras föräldrar bytte klangfärg och tonart från glädje och lust till sorg, smärta och vrede.

Ingen ekonomi i en kommun skall få ställas över barnens bästa. Flickor och pojkar i förskola, förskoleklass och vidare genom grundskolans olika stadier är alltid viktigare än ekonomiska enögda kalkyler i slutna rum och en kommunfullmäktiges salar.

Det handlar inte om partifärg och ideologi. Frågan och utmaningen med Kiviks skolas öde gäller alla och envar från barnmorskans heliga händer till den äldsta kvinnan eller äldste mannen i byn och bygden.

Navelsträngen mellan skolan och den sista tiden i en människas liv klipps aldrig av. Den mäts med själens måttband och den tänjs till kommande generationer i Kiviks samlade hjärta.

Varje människa existerar i endast ett exemplar och när hon är borta kan hon inte ersättas av någon annan. Enäggstvillingar har inte fullkomligt identiska genetiska anlag, ty mutationer börjar redan i befruktningsögonblicket.

Varje barn som föds är ett mirakel. Den första skoldagen bär hoppfulla sinnen och den har sovit med ett öga öppet under natten före det första mötet med läraren och alla kamrater som väntar otåliga och förväntansfulla på skolgården.

Kiviks skola inte bara bör utan skall vara kvar. Den är en vagga och den har stora händer som räcker om alla och envar i byn och bygden omkring. Politiker i

penningens och den ekonomiska kalkylens våld skall inte ha makten att stänga blodflödet till byns stora kroppspulsåder, skolan.

Björn Ranelid, onsdagen den 19:e juni i nådens år 2024.