Underlag för förslag att lägga ner Kiviks Skola

Här är det dokument vi fått gällande ”Verksamhetsutveckling genom effektiv lokalanvändning”.

Verksamhetsutveckling genom effektiv
lokalanvändning
Version 240612
www.simrishamn.se
2
Inledning
Färre barn och fler äldre gör att en omfördelning av resurser och omställning av anställda
inom kommuner och regioner blir nödvändig. Tillsammans med en kraftig minskning av
personer i arbetsför ålder innebär det ännu större utmaningar för kompetensförsörjningen av
välfärden. Det visar SKR:s ekonomirapport maj 2024.1
SCB:s nya befolkningsframskrivning visar på en allt lägre befolkningstillväxt.2
Efter 2023
visade det sig att fertiliteten nu är den lägsta sedan den började mätas i Sverige 1749. Det i
kombination med låg invandring gjorde att invånarantalet under 2023 minskade i 193 av 290
kommuner.
Antalet barn och unga beräknas totalt minska med 200 000 fram till 2033. Antalet barn i
förskoleåldern, 1 5 år, är 100 000 färre 2023 än enligt SCB:s framskrivning från 2015. Det
kommer alltså inte bara att bli svagare skatteintäkter än många räknat med utan också
betydligt mindre behov av förskola, skola, barnomsorg, förlossningsverksamhet samt MVC
och BVC.3 Samtidigt ökar antalet personer över 80 år med 120 000 personer, och därmed
ökade behov av vård och omsorg, fram till 2033.
SCB:s befolkningsframskrivning visar också att antalet personer i arbetsför ålder minskar
kraftigt de kommande åren. Enligt framskrivningen tillkommer 166 000 personer i arbetsför
ålder 2023-2033. Det är mer än en halvering jämfört med de föregående tio åren, 2013-2023,
då det tillkom 356 000 personer i arbetsför ålder. Samtidigt upplever både offentlig och privat
sektor en stor brist på arbetskraft och rätt kompetens.
1
SKR Sveriges kommuner och regioner 2
SCB Statistiska centralbyrån
3
MVC mödravårdscentral BVC – barnavårdscentral
www.simrishamn.se
3
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) befolkningsutveckling 2023-2033
Befolkningsförändringarna de kommande tio åren kommer att få stor påverkan på kommuner
och regioner. Det handlar dels om ännu större utmaningar runt kompetensförsörjningen, och
dels om behov av omfördelning av resurser och omställning av anställda, till exempel från
barnomsorg till äldreomsorg. Sedan flera år har våra kärnverksamheter, främst inom skolområdet och äldreomsorgen
präglats av en betydande obalans mellan verksamheternas behov av lokaler och befintliga
lokaler som respektive förvaltning har kostnadsansvar för.
Detta innebär att vissa lokaler endast nyttjas delvis medan andra är helt outnyttjade, samtidigt
som berörda nämnder bär hela kostnadsansvaret. Verksamhetslokaler är oftast byggda för sitt
specifika ändamål, ägs normalt av kommunen eller Simrishamnsbostäder.
Situationen medför betydande olägenheter. Nämnderna eftersträvar årliga anpassningar i
förhållande till erhållna budgetramar vilket tenderar att leda till kortsiktiga lösningar vilket är
svårt att förena med långsiktiga hyreskontrakt. Det leder även till svårigheter för en stabil och
långsiktig personalplanering, underlättar inte rekrytering och att skapa positiva arbetsmiljöer.
I dagens och morgondagens rekryteringsläge för offentlig verksamhet torde en långsiktig och
stabil effektiv lokalanvändning vara en nyckelfaktor för ett framgångsrikt arbete. Härtill ska
fogas att ett betydande antal miljoner årligen läggs på lokalkostnader för lokaler som står
www.simrishamn.se
4
outnyttjade eller som endast delvis nyttjas baserat på verksamheternas faktiska behov. Detta
är resurser som väl behövs för utveckling av våra verksamheter så de kan möta dagens och
morgondagens kvalitetskrav, underlätta rekrytering och kompetensutveckling. Offentlig sektor behöver vidta åtgärder för att möta medborgarnas berättigade krav på
offentlig service. Att skapa förutsättningar för att utveckla våra verksamheter genom en
effektiv lokalanvändning är således syftet med förslagen i det följande. Det finns även ett stort
behov av att underhålla våra fastigheter och för att kunna göra det behöver kommunen
fastställa en hållbar och långsiktig planering. På så sätt kan också investeringsmedel användas
med största möjliga nytta.
www.simrishamn.se
5
Utgångspunkter
En skola i norr placering i Sankt Olof
Ny förskola i Simrislund
Två förskolor blir en i Hammenhög
Särskilda boenden ska tillsvidare finnas i Simrishamn, Skillinge, Hammenhög och
Kivik

www.simrishamn.se
6
Förskolor och skolor
Befolkningsprognosen för kommunen visar en utveckling med fortsatt minskning av
befolkningen i Simrishamns kommun under många år framöver. Det finns färre barn i
förskolan och färre elever i grundskolan, och den utvecklingen ser enligt prognosen ut att
fortsätta. Lokalkostnaderna tar ett allt större utrymme i budgeten samtidigt som antalet barn
och elever minskat under ett antal år.
Utifrån den utvecklingen behöver vi se över den befintliga strukturen, som är
anpassad för ett större antal barn och elever än vad som finns idag i kommunen. Urvalet till
vilka skolenheter som ingår i rapporten beror inte på att dessa skolenheter är kvalitetsmässigt
sämre eller dyrare – utan att de har ett såpass litet elevunderlag att omplacering av befintliga
elever på en annan skolenhet är möjlig ur ett lokalperspektiv.
Grundskoleorganisationen i våra norra kommundelar baseras på ett beslut i
kommunfullmäktige med en femårig varaktighet med läsåret 2024/25 som sista år. Ett nytt
beslut är således nödvändigt och bör fattas snarast för att ge rimliga planeringsförutsättningar
för såväl Barn- och utbildningsnämnden som berörda elever och vårdnadshavare. För närvarande finns tre grundskolor i norr, två kommunala i St Olof respektive Kivik samt
Sofiaskolan i Rörum, Waldorfskola. Det är mot bakgrund av elevutvecklingen ställt bortom
varje rimligt tvivel att det endast finns utrymme för en kommunal grundskola i denna del av
kommunen. Mycket starka pedagogiska, organisatoriska och kvalitetsmässiga skäl talar även
för en sådan lösning. Båda skolorna har ett betydande antal skolskjutsberättigade elever. Inom ramen för en ny Översiktsplan för kommunen har fokus i hög grad inriktats på vikten av
att utveckla inlandsbyarnas strategiska roll för kommunen såväl demografiskt som vad gäller
kommunens möjliga insatser. I detta sammanhang bedöms en utbyggd grundskola i St Olof ha
en avgörande betydelse.
I en helhetsbedömning talar också möjligheten att försälja skolfastigheten i Kivik för
bostadsändamål med en skälig intäkt för kommunen, ett alternativ som inte föreligger i St
Olof. En följd blir nedläggning av grundskolan i Kivik och utveckling av grundskolan i St
Olof med årskurs F-6. Förskolan behålls i Kivik. Förslaget innebär således att grundskolan i Kivik avvecklas från och med höstterminen 2025
och grundskolan i St Olof byggs ut för att kunna ta emot samtliga elever från Kivik. Barn-och
utbildningsnämnden ges i uppdrag att ombesörja erforderliga förberedelser och genomförande
av överföringen.
www.simrishamn.se
7
Kunskap och forskning
Det finns ett begränsat antal studier gjorda där man analyserar sambandet mellan
studieresultat och skolans storlek. Det finns inte heller något vedertagen definition om vad
som anses vara en liten respektive stor skola. De studier som är gjorda fokuserar främst på
skolor i glesbygden.
Håkansson och Sundberg (2012) konstaterar i sin forskningsöversikt att kvalitativ
undervisning är viktigast för eleverna. Vidare beskriver man att strukturella faktorer som
skoltyp och klasstorlekar har en liten påverkan på elevers skolresultat och att antalet elever
per lärare inte har någon avgörande effekt på elevers resultat. Det finns särskilda grupper
såsom yngre elever, elever med särskilda behov och elever med utländsk bakgrund som
gynnas av mindre klasser.
Störst effekt har implementeringen av formativt arbetssätt. Med formativt arbetssätt menas
flera delar och ett syfte är att både lärare och elever ska vara medvetna om vilka lärandemål
det finns med uppgiften eller arbetsområdet samt att göra eleverna delaktiga i sitt lärande.
Håkansson och Sundberg fastställer också att åldersblandad eller åldersintegrerad
undervisning inte har några större positiva effekter på elevers skolresultat eftersom
förutsättningarna för samarbete i klassen blir sämre.
Elly-Ann Johansson, filosofie doktor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, har jämfört
elever som fått åldersintegrerad undervisning i åk 4-6 med elever som fått traditionell
undervisning. Totalt ingick omkring 4 500 elever från 35 kommuner i undersökningen.
Eleverna har följts från åk 3 till dess de lämnade grundskolan. Hennes studie visar på att
elever från åldersintegrerade klasser har sämre resultat på tester som mäter ordkunskap
och matematik. I åk 9 finns det dock ingen statistik som säkerställer skillnaden i betyg
mellan elever från åldersintegrerade klasser och traditionella klasser. Enkätresultaten i
Johanssons studie visar att lärare i åldersintegrerade klasser lägger mindre vikt vid läxor,
baskunskaper och formella prov.
Knut Sundell skriver i FOU-rapport 2002:7: Är åldersblandade klasser bra för eleverna? En
jämförande studie av 752 elever i åk 2 och 5 om liknande slutsatser som Elly-Ann
Johansson. Hans studie visar på att elever som hela tiden har gått i åldersblandade grupper
i åk 2-5 har sämre räkneförmåga, var mer blyga, avbrytande samt hade sämre
ledaregenskaper än elever som hela tiden gått åldersindelat. Hans studie lyfter även att de
flesta elever i första hand väljer att umgås med jämnåriga om de har möjlighet och allra
helst med elever av samma kön.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, (nu SKR – Sveriges kommuner och regioner)
genomförde en studie 2018 som konstaterar att skolstorleken har begränsad betydelse för
studieresultatet. Det finns endast ett samband för meritvärdet i åk 9. I studien konstateras att
www.simrishamn.se
8
skolans storlek inte påverkar behörigheten till yrkesprogram på gymnasiet eller om man når
kunskapskraven i alla ämnen, men alltså bara har en påverkan på meritvärdet. I studien förs
också ett resonemang kring resultatet som en produkt av kostnader. Det konstateras att det
finns uppenbara stordriftsfördelar med en större skola kontra flera mindre. Detta på grund av
lägre kostnad för skolskjuts och att man kan nyttja varandras resurser på en större skola
och vara mer effektiv. Adolfsson (2014) framhåller att det inte förekommer så mycket
diskussioner i den internationella forskningen kopplat till om en skola kan bli för liten. Det
vill säga, det går att tänka sig att det förvisso finns fler pedagogiska fördelar med mindre
skolenheter men dessa fördelar kanske bara gäller till viss gräns, sen avtar de i samband med
att skolan blir alltför liten. Både Adolfsson och SKR konstaterar alltså att det finns ett nedre golv för
optimal skolstorlek och det krävs en kritisk massa för att få fart på kvalitetsarbetet. Var
denna nedre gräns går kan man inte fastställa. Adolfsson beskriver i sin forskning att det
finns fördelar med den lilla skolan, inte minst när det gäller elevers psykosociala situation,
men att en alltför liten skola kan medföra pedagogiska utmaningar.
En annan parameter för att diskutera om en skola anses vara liten eller stor är att se på
möjligheterna att få lärarkompetenser som täcker läroplanens behov (SKL 2018).
Skolinspektionens rapport 2009:2 ”Lärares behörighet och användning efter utbildning”
visar att kommuner och skolor upplever problem med att kunna rekrytera utbildade lärare
på grund av geografiska avstånd och på grund av orter och skolor är små. Prognos över
behovet av lärare och förskollärare visar att det kommer fortsatt vara brist på behöriga
lärare och förskollärare fram till 2035. Det visar Skolverkets lärarprognos 2021 som utgår
från 2020 års lärarsituation och sträcker sig fram till år 2035. Cirka 12 000 nyutexaminerade
lärare och förskollärare väntas att saknas år 2035 (Skolverket.se). För yngre barn finns det ingen forskning som tyder på att stora skolor skulle vara gynnsamt,
varken gällande prestation eller välmående. Snarare är det tvärtom att barn och yngre elever
skulle kunna gynnas av mindre enheter. På mindre skolor har lärare ofta närmare kontakt
med varandra, med eleverna och med vårdnadshavarna, samt att de tycks uppvisa ett
starkare personligt engagemang och större ansvar för elevernas välgång och
välbefinnande. Flera menar att mindre skolor verkar skapa en större trygghet, vilket är
särskilt betydelsefullt för yngre barngrupper. Riktigt små skolor, vilka förekommer i den
svenska kontexten, kan vara begränsade i resurser och utbud i en sådan utsträckning att det
har negativ inverkan på elevernas lärande och välmående. Dessutom har ytterst små skolor
svårare att hantera om en lärare drabbas av sjukdom eller slutar, då det finns färre som kan
täcka upp för denne. Därtill är verktyg för utveckling och utvärdering mindre tillgängliga för
mindre skolor i glesbygdskommuner, eftersom de inte har samma möjlighet till uppföljning,
samt saknar den kritiska massa som är nödvändig för verksamheten att utvecklas.
www.simrishamn.se
9
Forskning kring mobbning och skolstorlek är inte entydig. Vissa studier påvisar lika mycket
mobbning i stora som i små skolor. Dock verkar det som att mobbningen upptäcks lättare på
små skolor, medan större skolor har större beredskap att hantera och förebygga
mobbning.
Ur ett organisatoriskt perspektiv finns det samordningsvinster med större enheter. Till
exempel kan fler elever dela på gemensamma ytor som måltidsmiljöer, tillagningskök,
specialsalar och gymnastiksal. Leveranser av livsmedel och skolmaterial blir effektivare. En
större, samlad personalstyrka kan underlätta mobilisering av personal inom verksamheten
till exempel vid sjukdom, eller för att kunna hålla öppet tidigt och stänga sent. Det kan
också handla om kompetensförsörjning och konkurrenskraft då det är lättare att rekrytera
och behålla kompetens på större skolor och därmed säkra kvaliteten i verksamheten och
skolans attraktivitet.
Förändring St Olof och Kivik
Alla barn i norr går i St Olof from höstterminen 2025. From juni 2025 stängs Piratenskolan i Kivik och samtliga elever flyttas till St Olof.
Prognos för elevantal för hösten 2025 i St Olofs skola blir150 elever och 7 klasser. Ytterligare
tre klassrum behövs. Salar för hemkunskap, musik och slöjd saknas (kan kombineras för god
effektivitet).
Medborgarhuset har lokaler för klassrum (liten klass) och hemkunskap (nedervåning).
Matsalen klarar idag ca 80 barn, här behövs nya ytor (kan gå att kombinera med ovanstående
behov).
Skolgården kan komma att behöva utökas.
Tillagningsköket – Här behöver SBF utreda om de klarar denna utökning av elever.
Skolbibliotek – nya direktiv kommer från staten som troligen ställer högre krav på lokalerna.
På Kiviks skola idag åker 40 av 71 elever skolskjuts till skolan. På St Olofs skola idag åker 41
av 89 elever skolskjuts.
Försäljning av fastighet och mark där skolan i Kivik finns idag påbörjas under våren 2025. Ny
detaljplan behöver arbetas fram som tillåter bostäder. Detaljplan bör tas fram tillsammans
med entreprenör/köpare. Detaljplanen anger A allmänt ändamål för skolbyggnad och idrottshall. Planbeskrivning
anger att området endast får användas för allmänt ändamål. Detaljplanändring krävs om man
ska bygga bostäder.
Förskoleverksamheten i St Olof blir kvar i befintliga lokaler. Ny plats för förskola i Kivik
from hösten 2025. Förslag gamla förskolan i Kivik för Kiviks förskolebarn, nytt bygglov för
www.simrishamn.se
10
ändrad verksamhet behövs samt en del ombyggnationer och ny brandskyddsbeskrivning.
Även utemiljön behöver göras om till förskola.
Nybyggnation av skollokaler på St Olof skola som uppfyller skolans behov som en F-6 skola
påbörjas hösten 2025, beräknad kostnad ca 30 000 kr/kvm. Investeringen ska rymmas inom
gällande investeringsplan. Under byggtiden behövs paviljonger för att klara behoven, en
beräkning av behovet av paviljonger uppgår till tre klassrumsmoduler. Paviljonglösning
behöver upphandlas och beräknas kosta 1,5 3 miljoner/år.
Detaljplanen anger A allmänt ändamål. Det är inte reglerat hur stor byggnads arean är. Både
skola och förskola ryms inom A. Man behöver titta på hur mycket som är byggt och hur
mycket friyta som är reglerat per barn.
Förskola Hammenhög
Utgångspunkten är att det enbart finns behov av en förskola i Hammenhög. Dialog med
friskolan i Hammenhög om framtiden inleds 2024 med planerad förändring inför hösten 2025.
Det finns två alternativ ett är att all förskoleverksamhet blir kommunal och det andra
alternativet är att all förskoleverksamhet blir privat. Dialog behöver inledas med friskolan i
Hammenhög.
Hammenhögs friskola hyr skollokalen av SBF och betalar hyra i paritet med lokalens skick,
vid renovering behöver hyran höjas. Förskole – delen hyrs av SBF med ett hyresavtal som
innebär att man gör renoveringar mm själv.
Förskola Simrislund
Nybyggnation av förskola i Simrislund ska genomföras och rymmas inom den av
kommunfullmäktige beslutad budget om 38 mkr. En ny förskola ersätter i första hand
förskolorna Kometen och Fjärilen.
Enligt kommunfullmäktiges beslut 2022-11-28 § 156 avseende investeringsbudgeten för 2023
fattades följande beslut rörande ny förskola:
Medge undantag från fastställt finansiellt mål inom God ekonomisk hushållning vilket
säger att investeringar inom den skattefinansierade verksamheten inte ska
lånefinansieras. Undantaget avser projektet Ny förskola i Simrishamns stad.
Projektet Ny förskola i Simrishamns stad således medges lånefinansiering.
Projektet Ny förskola i Simrishamns stad får inte starta förrän kommunfullmäktige har
fattat ett igångsättningsbeslut. Inför kommunfullmäktiges igångsättningsbeslut
behöver samhällsplaneringsnämnden ta fram ett väl genomarbetat kalkylunderlag.
Budgeten för detta beslutades till 38 mkr.
Kommunfullmäktige beslutar i nytt beslut att upphäva kommunstyrelsens beslut 2023-03-15 §

  1. Nytt uppdrag till barn- och utbildningsnämnden och samhällsplaneringsnämnden att
    www.simrishamn.se
    1